Nu har jag varit på polisstationen och beställt pass åt mig och ungarna. Tror till och med att jag inte ser allt för anskrämlig ut på fotot Fick också prata med en polis om Annas skriverier. Jag hade med mig 16 sidor utskrift från tonåringarnas gästböcker på apberget och Tommys sms-trafik med henne. Han tyckte att det kunde vara en bra idé att anmäla henne för ofredande i första läget och förhoppningsvis skulle det avskräcka henne från att forsätta. Om hon inte ger sig så kan man gå vidare och anmäla henne för trakasseri, olaga hot eller något sådant. Så han tog upp anmälan, behöll alla utskrifter och vi fick ett ärendenummer. Vi blev kvar ganska länge på polisstationen. När vi skulle gå var vi inlåsta för de hade stängt för dagen. Sedan åkte vi och käkade.

När vi sedan skulle åka hem fick Tommy ett sms från Anna där hon skrev att han och Annika var så fega som snackade skit om henne. Vi hade sett att hon kontaktat en kompis till tonåringarna på samma sätt som hon kontaktat dem. Frågade lite vart han bodde och så och om han viste vem Gustav är. Jag frågade om jag fick varna den här killen från Tommys användare och det fick jag så jag skrev att han skulle akta sig för att säga något negativt om Gustav för då skulle hon börja hota honom med sin storebror som är polis, skicka sms och en massa sådant. Anna uppskattade tydligen inte att vi varnat honom…

Hur som haver känner jag att nu får det vara nog, vill hon något så får hon ta det med mig så jag skickade ett sms;

Jag: -Vill du meddela mina barn något så sker det i fortsättningen via mig, vuxen till vuxen. /Venti Latorn

Anna: -Dina barn kan du ju säga till att mobbning är fel. Dom har helt fel om Gustav!

Anna: -Och du kan även se till att dom INTE snackar skit om MIG som dom inte ens känner!

Anna: -Vågar DINA barn stå för vad dom sagt om Gustav??

Jag: -De har rätt till sin åsikt och de ventilerar den inte men du propsade på att få veta trots att de inte ville berätta. Vi förmedlar våra erfarenheter av dig till vilka vi vill. Barnen står för vad de skrivit, har just överlämnat utskrifter på både gästbokshistorik och sms-trafik.

Anna: -Jasså till vem har du överlämnat de då?

Jag: -Polis naturligtvis.

Anna: -Jasså och det vill du att jag ska tro på?

Jag: -Du får tro vad du vill. De kommer att kontakta dig, ärendenumret är 2400-K12432-08

Anna: -Jo, men jag anmälde dina barn igår jag också så..

Jag: -Bra, då blir det ordentligt utrett. Jag utgår från att du då har ett ärendenummer som du kan ge mig så att jag kan ringa och få dina uppgifter bekräftade.

Anna: -Varför skulle jag ge ut det till dig?

Jag: -Har du gjort en anmälan så får jag det snart ändå. Ingen vits med att hemlighålla det om anmälning upprättats.

Anna: -Ja, men de vet jag att den har gjort så.. Och jag vet också att du inte gjort någon anmälan. Fanns ingen anmälan på polisstationen med det ordernumret! Kom just ut därifrån så.

Jag: -De stängde kl. 16, medan vi var där. Allvarligt, ingen i den här familjen önskar någon kontakt med dig så varför envisas du? Vad önskar du uppnå? Hämnd, ekonomiskt skadestånd, att bara jäklas eller vad?

Anna: -Nä, men då kan du INTE varit hos polisen heller. För du skrev att du kommit ut därifrån klockan 17.30.

Anna: -Plus att vi varit i Byn idag o att ni varit hemma hela dagen..

Jag: -Du får tro vad du vill, det är meningslöst att dividera om det med dig. Vad är det du vill ha?

Anna: -Jag vill att dina Ungar slutar snacka skit om min styvson.. Och erkänn ni var inte hos polisen? Vi var där klockan 16.00 precis o då var inte ni där. Så ljug inte för mig. Okej?

Jag: -Detta leder ingen vart. Nu avslutar vi all kontakt. Du har en anmälan på dig om ofredande, än så länge.

Anna: -Och jag har 3anmälningar på er om hot o trakasserier bland annat..

 
Det var mycket som var motsägelsefullt i den dialogen. Hon får veta ärendenumret och 12 minuter senare säger hon att hon är på väg ut från polisstationen och redan hunnit kolla det. Detta är då 2 timma och 55 minuter efter de stängt. Jag hade fel om öppettiderna, de stängde redan kl. 15 eftersom de har sommartider nu. Jag har inte koll på tiden men jag vet att dörren var låst och receptionen var stängd när vi skulle ut.

Sedan säger hon att hon var på polisstationen prick kl. 16.00. OK, det var alltså stängt då för att det är sommartid och varför kommer hon inte ut förrän 17.55? Hur troligt är det att hon sitter i två timmar där då det inte ens är öppet? Jag har ingenstans skrivit att jag kom ut från polisstationen 17.30 så jag vet inte vart hon fått det från. Och vad gjorde hon på polisstationen idag då hon säger att det var igår, söndag, som hon gjorde anmälan mot tonåringarna? Och hur kan hon säga att hon vet att vi varit hemma hela dagen för att hon varit i Byn när hon också suttit på polisstationen mellan 16.00 och 17.55?

Till en av Tommys kompisar skrev hon att hon visste att vi varit hemma hela dagen för hon hade stått en längre stund och tittat in genom fönstret och sett oss. Jag tvivlar inte ett dugg på att hon ser saker… som ingen annan ser. Oj oj, så kockobello… Men jag tror hon blev nervös av att veta att hon kanske blivit polisanmäld.

Jag pratade med Carl om detta på morgonen och han tog hennes parti på en gång. Han sa att jag nog inte fått hela storyn av tonåringarna, att de undanhöll något, att de förmodligen var de som började med att bete sig illa mot Anna och att jag inte borde prata med polisen om detta förrän jag pratat med Anna och fått hennes version och kunnat besöma hur hon är. Carl var här ikväll och fick läsa utskrifterna. Han läste länge och frågade sedan om vi gjort en polisanmälan. När jag sa att vi har gjort så sa han “Bra, tänkt på att anmäla henne direkt om hon gör sig skyldig till övergrepp i rättsak” så jag tror han förstod att tonåringarna är tämligen oskyldiga i den här härvan.

Jag hade tänkt anmäla henne till Abuse på Apberget och få henne avstängd men just nu lynchas hon av alla bekanta till tonåringarna. Även bekantas bekanta har lagt sig i så hon straffas rätt duktigt genom det också.

Kan inte låta bli att tycka synd om Gustav också. Han har inte lätt att få vänner och ännu svårare att behålla dem. Med en sådan styvmor är det då ingen risk att någon vill kännas vid honom. Usch, så pinsam hon är…

Nu har jag fått Tommys sms-historik. Medan knäppgöken Anna satt och tjafsade med Annika på Apberget skickade hon sms till Tommy. Kan inte fatta att en vuxen (??) människa gör på det här viset. Dialogen;

Anna: -Vad mesiga ni är du och din syster!

Tommy: -Okej du är så cool

Anna: -Mm,du får tycka de om du vill. Men ni är mesiga o ni vill INTE träffa min storebror ifrån Boden!

Tommy: -Oj, vad rädd jag blir… Är du 5 eller?

Anna: -Varför skulle du bli rädd för mig. Jag är 25år. De är väl Du själv som är typ 5år o inte ens de.

Tommy: -Jo jävlar
Anna: -Vad? Säg nu!

Tommy: -Säga vad?
Anna: -Inget. Jag är i alla fall 24år o inte nån fjortis som du!

Tommy: -Jag är iaf längre än 150
Anna: -Du jag är 1.65 bara så du vet!

Tommy: -Jag är 190 eller

Anna: -Jo, men visst! Ljug mer. Du är kortare än Erik o han är 1.87

Tommy: -Jag var ju ironisk smartt

Anna: -Nej, du är inte smart!

Tommy: -Nene

Anna: -Du är väldigt osmart!

Tommy: -Nästan som du då?

Anna: -Nä. De är mycket osmartare.

Tommy: -Vad då de?
Anna: -Du är så löjlig.

Tommy: -Nu ska jag äta hos Aschmed så skriv inte till mig nått mer

Anna: -Vad trevligt för dig då. De skiter väl jag i vad du ska göra.

Tommy: -……………………………………………………………………………

Anna: -Vadå ……..

Tommy: -…………

Anna: -Tror din morsa att hon kan skrämma mig på apberget eller? Vet inte hon vad mobbning är? Sånt ni sysslar med alltså.

Tommy: -Min mamma?
Anna: -Ja, din Mamma. Jag har skrivit ut inlägget från henne nu!

Tommy: -Har min mamma apa?
Anna: -Nä, men hon skrev från din systers apa..

Tommy: -Mamma är i stan hos en kompis vad skrev hon då?

Anna: -Att jag inte skulle bråka med er barn. Så det var alltså annika som ljög. O skrev i eran mammas namn. När åkte eran mamma till stan?

Tommy: -Det ska du skita i

Anna: -Förlåt då!

Tommy: -….

Han var inte hemma när detta skrev utan hos en kompis som han sedan åkte på fotboll med. När jag hämtade dem från fotbollen fick jag veta att hon skickat sms och att hon hotat med sin bror i Boden så jag bad Tommy skicka och fråga varför vi inte ville träffa honom. Dialogen;

Tommy: -Varför vill vi inte träffa din bror från boden då?

Anna: -För att han är VÄLDIGT tuff..

Tommy: -Och vad skulle han göra mot mig då? Han är för töntig för att göra nått
Anna: -Vem är för töntig för att göra nått?

Tommy: -Din bror

Anna: -Vad är de med min bror?

Tommy: -Du så ju att jag INTE ville träffa honom

Anna: -Nä. De vill du nog inte heller. För han skyddar MIG. O ingen annan

Tommy: -Vill du se mitt careface?

Anna: -Vad menar du med de? Hotar du mig eller?

Tommy: -Careface = jag bryr mig inte

Anna: -De vet jag vad de betyder.

 Hon myckar ju!! Provocerar som fan, ligger på som en ettrig liten tax trots att Tommy klart signalerar att han inte är intresserad av att haka på och börja bråka. Vad vill människan? Vad är hon ute efter?? Det verkar ju som hon försöker driva fram något som hon kan anmäla oss för men varför??? Vi känner inte henne, tonåringarna är inte kompis med Gustav men de är inte otrevliga med honom heller utan de umgås helt enkelt inte, de snackar inte skit om honom men erkänner att de ogillar honom. Varför har hon sökt upp just Annika och Tommy????

En tanke slog mig. Kan det vara så att Gustav berättat att vi kör bmw, om sprillans nya 4-hjulingar som står på gården, att tonåringarna fått var sin splitter ny moppe, att Carl är läkare och att de tror att vi har pengar som gräs? Att hon tror att hon ska kunna provocera fråm något att anmäla oss för och kräva ett fett skadestånd? Jag frågade Tommy vad han trodde men han trodde inte hon är tillräckligt slug för att komma på en sådan sak. Jag är väl kanske bara paranoid men det är så jäkla skumt och obehagligt…

Har skrivit ner allt och skrivit ut det så jag tar med det till polisen och hör vad de säger.

Jag tror att jag redan nu har hittat den som vinner utmärkelsen som årets knäppgök, alla kategorier.

För någon vecka sedan berättade tonåringarna att en kille som går i Tommys klass, vi kan kalla honom Gustav, har en styvmamma som är 25 år. Gustav bor med sin mor, styvfar och en hoper syskon här i byn. Det ser ut som kriget dragit fram hos dem och familjen har uppenbara problem med både det ena och det andra. Helt allvarligt så har jag fått ett intryck av att de vuxna i familjen är en aning efterblivna. Gustav själv har någon slags bokstavkombination som yttrar sig i att han har svårt att koncentrera sig på skolarbetet, han har dålig motorik, han har svårt att kontrollera sitt humör, han blir lätt våldsam mot andra och han är en social katastrof. Han har gått om en klass så han är 15 år.

Hur som haver så bor hans 41-åriga pappa i stan och är ihop med en 25-årig tjej som vi kan kalla Anna. Detta tycker tonåringarna och deras kompisar är lite anmärkningsvärt - en styvmamma som bara är 10 år äldre än sonen och 16 år ungre än sin sambo. Tycker jag själv det är saftigt skvallervärde i det men folk gör ju som de vill så so what?

I alla fall så berättade Tommy för ett tag sedan att Anna skrivit i Tommys gästbok på Apberget. Hon presenterade sig som Gustavs styvmamma och i förrgår ville hon veta vad Tommy tyckte om Gustav. Tommy svarade att han inte umgås med Gustav men Anna ville ändå veta vad Tommy tycker om honom. Tommy försökte slingra sig ur det hela med att säga att han inte tyckte att det kändes så bra att säga en massa om Gustav till Gustavs styvmamma. Anna gav sig dock inte utan tjatade vidare. Så efter en del tjat skrev Tommy motvilligt “Gustav är typ dampig…”. Anna sa att han inte har damp och ifrågasatte vad han menade med det och Tommy svarade “Men det är typ ändå så… det verkar som om han har nån störning”. Då blev anna arg på honom för att han tyckte så och Tommy svarade “Jag sa ju att jag inte skulle säga nått…”. Det gjorde inte saken bättre utan Anna var skitförbannad, talade om att hon minsann kände flera poliser och nu skulle sätta dit Tommy för vad han sagt. Tommy svarade “Gör en polissak av det då om du vill… men jag sa att jag inte skulle säga nått, men du ville veta ändå.”. Anna påpekade att hon minsann var en cooling och kände medlemmar i Hells Ängels… Jaha??

Igår var det Annikas tur att få påhälsning i gästboken av Anna. Tommy hade visat Annika dialogen i sin gästbok så Annika var inte så positivt inställd till Anna. Anna frågade om Annika visste vem hon var och Annika svarade att hon visste det och att hon sett henne på skolavslutningen. Anna nekade då till att hon varit där men Annika hade ju sett henne hand i hand med Gustavs pappa så hon skrev “Det var du visst. Sluta ljuga för fan”. Anna blev än en gång arg, förklarade att hon känner en massa poliser och sa att hon skulle polisanmäla Annika för att hon svor åt henne. Och därmed var pajkastningen ett faktum. När Anna frågade så sa Annika som det var och vad hon ärligen tyckte - Gustav är konstig och har inga vänner på skolan och dessutom tycker hon att han är ful, att alla i hans familj är fula och konstiga och att Anna förmodligen var kocko hon också. Anna kontrade med att Annika bara sa så för att alla hatade henne och Tommy och att det var de och jag (hur nu jag blev indragen i det hela) som var fula, att Gustav hade jättemånga vänner i hela kommunen och var jättepopulär för att han kört motorcykel och moppe med sin pappa sedan har var ett år gammal och nu klarat moppekortet på nätet. Det där sista fattade varken jag eller Annika ett smack av…

Annika hojtade på mig och visade dialogen och jag tyckte att det hade skenat iväg lite väl mycket så jag frågade om jag fick svara i hennes ställe på sista inlägget från Anna. Föst ville jag läsa dialogen ordentligt och mitt i allt ihopa raderade Anna alla sina inlägg. Jaha? OK? Jag skrev i alla fall “Det här är Annikas mamma. Jag hann se dina inlägg innan du raderade dem så jag förstår varför du valde att ta bort dem. Jag föreslår att du slutar sitta på Apberget och provocera och hota barn med polisanmälan och skaffar dej vänner i din egen ålder att umgås med istället.” Sedan blev det tyst… trodde vi.

Det visade sig att hon tagit reda på Tommys mobilnummer och började skicka sms till honom istället men han var inte hemma så jag fick inte veta det förrän senare. Till honom hade hon skrivit att hans pucko-morsa hade skrivit till henne och “Du vill INTE träffa min bror från Boden”. Nähäpp och varför inte det då, tänkte jag när han sedan visade vad hon skickat. Men jag började tycka att det hela var väldigt olustigt - en 25-åring letar upp mina barn på Apberget, tvingar ur dem saker de inte vill säga och börjar sedan hota dem och bemödar sig dessutom med att kontakta dem via sms. Vad fan liknar det?!!

Jag pratade med en granne som är mamma till en som går i Annikas klass och är kompis med Tommy. Jag passade på att fråga henne vad hon visste om Gustavs styvmor. Hon sa att hon sett henne hand i hand med pappan på fotbollsmatcher men aldrig pratat med henne och visste inte ens vad hon hette. Jag berättade vad hon skrivit och grannen tappade hakan. Sedan sa hon att både pappan och hans 25-åriga flickvän ger sken av att vara lätt efterblivna men hon visste inte säker om det var så men hon tyckte att det vore en idé att fråga polis om man borde göra något åt detta. Man vet ju faktiskt inte vad som kan hända, att de är efterblivna är inte synonymt med att de är harmlösa.

Jag ska ändå förbi polisstationen idag för att ordna nya pass till både mig och tonåringarna. Vi ska ju till Turkland i augusti så det börjar brinna i knutarna. Jag tänkte ta upp det här med dem och fråga om jag bör/kan göra en anmälan mot henne. Hon har visserligen raderat sina inlägg men jag kollade på Apberget och Admin kan ta fram gästboksinlägg på begäran av polisen så skulle det behövas så kunde det ordnas. Tommys sms finns kvar och Annas nummer är registrerat på henne. Det var så jag fick reda på hennes riktiga namn. Korkat av henne att inte skicka hoten från ett oregistrerat kontantkort…

Men igår kväll kom Annika skuttandes ner för trappan och sa att Anna skrivit i hennes gästbok igen. Jag sa att den här gången vill jag sköta svarandet så hon loggade in på min dator. Jag skrev med bara gemener som Annika gör för att Anna inte skulle misstänka att det var någon annan än Annika som satt vid tangenterna. Anna plockade bort sina inlägg eftersom men jag är inte dummare än att jag kopierade och sparade eftersom också. Nu blir detta jättelångt men här är dialogen;

Anna: -Tror din morsa att jag ska bli rädd för henne eller??


Annika: -tydligen eftersom du blockade mig. varför vill vi inte träffa din bror då?

Anna: -För att Min bror är Polis och VÄLDIGT tuff..

Annika: -jasså, varför vill vi inte träffa honom då?

Anna: -för att han är polis..

Annika: -vi har inget emot poliser.

Anna: -Jo, de har ni i de här läget–

Annika: -hur menar du då?

Anna: -Min bror sätter dit er hur lätt som helst..

Annika: -för vad ska han sätta dit oss? han kan ju knappast ljuga ihop något och sätta dit oss för något vi inte gjort.

Anna: -För mobbning och trakasserier, jag har bevis mot er..

Annika: -det är du som sökt upp oss och hotat oss. Tommy ville inte säga till dej vad han tycker om Gustav men du tjatade. det är du som trackat oss.

Anna: -jasså de säger du.. ??

Annika: -ja, det säger jag för så är det

Anna: -jasså, de var konstigt. har du några bevis. /Björn (Anna`s storebror)

Annika: -ja, historyn på apberget finns kvar och admin lämnar ut det till polisen om de ber om den. sms med hot som skickats till Tommy från Anna Williamssons mobil finns kvar. så bevis finns.

Anna: -Jasså, så vadå för hot?

Annika: -”Du vill INTE träffa min bror i Boden”

Anna: -Anna har INTE ens nån mobil, de numret är Mitt nummer och de står på Anna för sakens skull..
Det är inget hot,de är bara en frågà!!

Annika: -en fråga slutar med ett frågetecken. det där togs som ett hot och var det tydligen också för brorsan är ju så “tuff” och kan “sätta dit oss hur lätt som helst”. eller var det också en fråga?

Anna: -Ja, de är frågor.

Annika: -jaha, så du frågar alltså mig om din bror är polis i Boden och om han i så fall är tuff?

Anna: -Nää, jag vet att min bror är polis och han jobbar inte i boden..

Annika: -så varför vill vi inte träffa din bror i boden då?

Anna: -de är ju erat problem.

Annika: -på viket sätt är det vårt problem?

Anna: -mmmm

Och sedan blockade Anna Annika så vi kunde inte svara på det sista. Tja, vad ska man säga? Än är sista knäppgöken inte född i alla fall. Jag grävde runt lite på Apberget och fann även Gustavs pappa. Han har också en egen användare och han och fjällan skickar puttenuttiga meddelanden till varandra i gästböckerna. På en av de två bilderna han har på sig själv sitter han i kalsonger och kelar med en katt. Jäkla märklig bild att lägga ut på ett community där medelåldern är 18 år. Hans användarnamn anspelar på hennes namn, typ Annas98. Om jag gissat rätt så betyder det att han tillhör Anna och har gjort så sedan -98. Är det så är det mer äcklande än kalsongbilden för -98 var han 31 år och hon var 15. Men det kan jag ju bara spekulera om… Kalsongbilden finns i lösenorsskyddade inlägget nedan. Vet inte om det är helt lagligt att norpa en bild på Apan och lägga ut den så jag gömmer den istället. Lösenordet får du om du ber om det om du inte redan har det.

Jag måste bara fråga en sak jag undrat över i många år - varför kommer jag i kontakt med så många konstiga människor? Dras knäppisar till mig? Har jag haft ovanligt mycket dårar i mitt liv eller är detta en normaldos dårar i ett vanligt svenssonliv? Eller är det jag som är dåren?

Nu är midsommaraftonen avklarad. Det var tänkt att Annika skulle sova hos en kompis och Tommy skulle tälta. Det blev inte så utan båda två sov hemma och en av Tommys kompisar skulle sova över. Carl skulle ta Kroken till sina föräldrars stuga på dagen och sedan skulle han vara här och festa med grannen och mig.

När han kom hem från stugan fick jag veta att han haft ner Kroken i havet. Första gången var den 26 april. Då var han också med sina föräldrar och kom på att Kroken skulle få vara i vatten. Tror det var en sjö den gången. Andra gången han gjorde den var den 31 maj och då var det i älven precis utanför föräldrarnas hus han stoppade ner hennes fötter. Denna gång var det i havet. Första gången blev jag upprörd och sa att han inte får ha henne i så kallt vatten, speciellt inte med tanke på att hon var snorig och hade en förkylning på gång. Andra gången skällde jag ordentligt på honom och sa att jag inte tillåter att han gör på det viset. Ändå gör han så. Han godkänner att vattnet är kallt men försvarar handlingen med att Kroken ville och tyckte att det var roligt, hon var bara i vattnet en kort stund, de värmde upp de kroppsdelar som blivit kalla direkt efter. Jag tycker ändå inte att det är OK. Vattnet är för kallt och Kroken har varit förkyld ett längre tag nu men Carl avfärdade det med att det är inte nedkylning som gör att man blir förkyld utan bakterier eller virus. Visst men nedkylning försvagar immunförsvaret och kan utlösa och förlänga sjukdomen. Därför förbjuder jag honom att stoppa henne i vatten utomhus.

Jag tycker att det borde räcka med det. Vi har gemensam vårdnad och om en av oss motsätter sig något så får den andre inte köra över den andre och göra så i alla fall. Carl säger dock att han kommer att fortsätta stoppa Kroken i vatten utomhus även om det är kallt och trots att jag vägrar för att han anser att jag inte har några hållbara argument mot att göra det. Han säger att eftersom han är läkare så vet han bättre än jag vilka riskerna är och han bedömer att det inte finns några risker alls med detta. Jag sa att jag säger inte detta till honom som läkare utan jag säger detta till honom som förälder och han måste respektera det jag säger. Han svarade att hans kunskaper som läkare gör honom till en bättre förälder än jag och därför behöver han inte respektera min vilja.

Jag blev naturligtvis sur som ättika över detta och då började Carl ifrågasätta vad jag egentligen var sur över. Han trodde att det var något annat som orsakade mitt dåliga humör. Jag tror han inbillar sig att jag är ledsen och sur över att vi inte är tillsammans men han har så fel.

När vi kom hem på natten så skulle Carl sova här. När han fick veta att tonåringarna skulle vara hemma blev han skitsur. Han skällde på mig och sa att han var fruktansvärt besviken på mig, att han aldrig kunde lita på mig mer och att han aldrig skulle sova här mer. Sedan gick han ut och lade sig i den gamla skolan vi har på tomten. OK, jag har begått ett oförlåtligt fel när de som faktiskt bor i huset också vistas i huset men det är helt OK att doppa Kroken i iskallt vatten upprepade gånger trots att jag redan första gången sa att jag förbjöd honom att göra så? Och på vilket sätt straffar han mig genom att inte sova här mer och sedan sova i skolan? Jag har gärna sängen för mig själv och vill han ligga i skolan bland insekterna och bli uppäten av mygg så, fine, det är inget jag lider av.

Har i alla fall beslutat mig för att inte släppa iväg Kroken med Carl hem till hans hemstad mer eftersom han bevisligen är opålitlig och omdömeslös. Det kommer att bli ett jäkla liv.

Jag undrar om mor börjar fundera på att skaffa karl. Hon har inte pratat om att hitta någon ny och har man fört det på tal har hon snabbt avslutat den diskussionen med att hon inte har tid med någon karl. Nu har hon flera gånger under den sista tiden själv tagit upp det. Hon har berättat att flera i bekantskapskretsen, bland annat grannarna och farsans bror med fru, börjat vänta sig att hon ska hitta någon ny snart. Hon säger fortfarande att hon inte har tid men är mer intresserad av att diskutera det nu. Hon undrade vad jag skulle säga om det ifall hon hittade någon ny och jag sa att jag i så fall hoppas att han har barn. Har ju alltid velat ha syskon men nu är mor snart 65 år så hon lär knappast leverera några. Styvsyskon går bra det med och är enda möjligheten nu.

Jag har städat. Jag hade sparat alla blommor jag fått av Carl, champagneflaskan vi tömde när vi förlovade oss och en massa sådana småsaker. Nu åkte allt i soporna. När jag berättade det för Carl så blev han förnärmad och sur. Han tyckte att jag utplånade förhållandet, att jag borde spara sakerna för att minnas de lyckliga stunderna. Jag undrar om han inte gillar det för att jag på detta sätt “avslutar och går vidare” eller om han ogillar att bli en i mängden, bara ännu ett misslyckat förhållande i mitt liv.

Jag sa till honom i helgen att ifall vi fortfarande hade varit tillsammans så skulle jag velat ha ett till barn nu. Han undrade om jag inte tyckte om Kroken tillräckligt mycket. Jag fattade nada så han förklarade att han tycker att hon förtjänar all vår uppmärksamhet, hon ska inte behöva dela den med någon så därför skulle det vara negativt för henne att få syskon. Jävla märklig kommentar från en som har fyra syskon själv så jag frågade ifall han önskade att han varit ensambarn. Han svarade inte riktigt på den frågan utan sa bara att han hade fått mer uppmärksamhet från sina föräldrar om han inte hade haft syskon. Så jag frågade om han tyckte att han fått för lite uppmärksamhet men det svarade han inte heller riktigt på, sa bara att han kanske skulle ha haft det ännu bättre ifall han fått mer uppmärksamhet. Jag har aldrig hört någon som har syskon antyda att han önskat bort dem på det viset, ingen vuxen i alla fall. Jag undrar om det är narcissisten Carl som har en omättlig törst på uppmärksamhet…

Tonåringarna hade examen. Mor hade namnsdag (oj, vad svårt att lista ut vad hon heter då ) och det var på dagen tio år sedan Ken träffade Barbie. Han hittade henne på Håla-marknaden. Visst kan det vara trevligt med stånd och så men man drar på sig en hel del billigt skräp som man klarar sig bättre utan… bevisligen

Nu har jag lyckats se nästan hela filmklippet som jag postade igår. Fy fan… Bebisen har ju dödsångest! Hon får knappt luft mellan gångerna sadistfan i vattnet välter henne upp och ner igen, hon kräks för hon dragit in så mycket vatten och tittar förtvivlat och vädjande mot mamman som bara skrattar och fortsätter filma. Mor såg filmen och mådde lika dåligt som jag. Hon sa att en sådan här upplevelse kan ge svåra men i framtiden, hon kan få ångest som äldre utan att veta vad som ligger bakom och bli självdestruktiv, skära sig och suicidera. Carl har också sett en del av filmen. Han sa spontant att det är barnplågeri och sedan ville han inte se mer. Jag tror det är första gången han och jag är överens om något.

Visst är det väl ändå självaste fan?! Här är man lös, ledig och singel och skulle kunna göra vad som helst med vem som helst utan att någon kan invända. Jag kan med gott samvete fantisera och drömma våta drömmar om mörka, mystiska främlingar men vad drömmer man?! Jo, inatt drömde jag att det var rea på skivad skinka, tror det heter “Tunna skivor”, på ica. Så jävla spännande drömmar man har. Tror jag håller på att bli gammal…

Jag har gått och jagat upp mig ordentligt över en sak. På ett forum på en sida som heter Familjeliv hittade jag en länk till en film på youtube som visar en metod att lära bebisar att klara sig om de hamnar i vatten. Se och döm själva. Jag har inte klarat av att se hela filmen och jag är fan inte känd för att vara känslig.

Tanken med det hela är tydligen att bebisen ska lära sig att flyta med ansiktet ovan vattenytan, skrika för att påkalla uppmärksamhet och eventuellt ta sig till kanten. Som jag ser det så gör bebisen inget den blivit lärd utan handlar helt instinktivt - den vrider på huvudet för att komma undan vattnet, sparkar i panik och skriker av skräck.

På detta forum diskuterade metoden. Ca en tredjedel tyckte att det verkade vara en bra metod. Argumenten var att det är bra att vänja bebisar vid vatten, att det räddar liv om man lär dem detta, att det var en bra metod för att det inte går att resonera med små bebisar och verbalt få dem att förstå hur de ska agera om de faller i vatten, det är för deras eget bästa etc. Att bebisen skriker i vild panik spelade ingen roll. Bebisar skriker när de vaccineras också men det är för deras eget bästa så då ska man inte bry sig.

Jag skrev att jag tyckte att det var en dålig metod, att barn bör vänja sig vid vatten men inte med metoder som är traumatiska för barnet, att det är en betydligt bättre livförsäkring att hålla uppsikt över barnet, skaffa skydd till pool om man har det och sätta livväst på barnet när man är på eller vid sjön. Förespråkarna för vattentortyren tyckte att mina förslag var bra komplement till vad de kallade babysim. Det kanske ser hemskt ut men det görs under kontrollerade former och det är för barnets eget bästa och det räddar liv, skrev någon.

Jag kontrade med att jämföra det med aga.

Aga är en metod som kanske inte ser så trevlig ut men det kan funka. Om barnet vet att det får ett kok stryk om de klättrar upp på taket, leker med tändstickor, leker med vassa föremål eller gör annat ofog som kan vara farligt så är det större chans att barnet låter bli och skador kan undvikas och liv kan räddas. Naturligttvis ska man inte slå barnet besinningslöst i vredesmod utan under kontrollerade former. Visst, barnet skriker och gråter när det får stryk men det är ju syftet som räknas.

Fick till svar att det var en absurd liknelse. Jaså? Bra sätt att vänja barnet vid vatten och simmkunnigheten i Sverige blir bara sämre och sämre så detta borde tillämpas på fler, menade man. Så jag kollade upp varför man blir sämre och sämre i Sverige på att simma och det har en del med invandringen att göra så jag skrev:

En av orsakerna till att andelen simkunniga i Sverige sjunker (haha, ordvitsig jag är..) beror på invandringen. I månag andra kulturer är det inte kutym att lära barnen simma. Speciellt bland invandrarkvinnor är simmkunnigheten dålig. Om detta är en bra metod att vänja bebisar vid vatten så borde den väl kunna tillämpas på invandrare också. På grund av språkproblem kan det vara svårt att upplysa och utbilda invandrare i “badvett” och hur man bäst klarar av situationen ifall man skulle hamna i vatten därför är denna metod så bra. Inga muntliga instruktioner krävs, ner i vattnet med dem bara.

Man skulle kunna vänja dem vid vatten redan när de som asylsökande kommer till flyktingförläggningarna. Man tar dem till en bassäng som är så pass djup att de inte bottnar och slänger i dem. Personal kan vara i vattnet och trycka ner de som kommer upp. När alla invandrare sedan lärt sig skrika, hålla ansiktet ovan ytan och ta sig till kanten kan vi slå oss för bröstet och stolt säga att vi genom detta har räddat liv.

Vad säger ni, vilka är för? Räck upp en hand.

Då blev jag avstängd från forumet…? Jag ansågs vara för provokativ. Jaha, så det är helt ok att använda denna “fantastiska metod” på barn men om man säger att den borde tillämpas på vuxna så är man så provokativ att man blir avstängd. Det kanske inte är en så jävla rumsren metod med andra ord…?

Skulle någon utsätta mig för denna metod skulle jag anmäla fanskapet för misshandel alternativt mordförsök och personen i fråga skulle utan tvivel dömas för det också. Om en lärare skulle komma på den fiffiga idén att köra denna metod på låt säga förstaklassase eller andra barn som kan prata och uttrycka sina känslor med ord så skulle den läraren skapa stora rubriken i kvällstidningarna, åka dit så det sjöng om det, få sitta en viss tid på kåken och aldrig mer få jobba med barn. Men det är helt ok att göra detta mot bebisar som är för små för att kunna protestera med annat än förtvivlade skrik och kalla det “babysim”. Aga har varit förbjudet sedan 1979 och följande står i föräldrabalken:

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling

Om denna metod trots gällande lagstiftning är tillåten i Sverige är det, ta mig fan, beklämmande att bebisar, trots lagstiftning, är rättslösa. Det är ju så man mår illa! Skulle jag se någon göra detta mot sitt barn skulle jag handgripligen ingripa och göra en polisanmälan mot idioten som torterar barn.