Puff fyller år idag. Hela 33…

Gubben Senil, han som körde på mig med traktorn i februari, har dött 79 år gammal.

Vi röjer träd på grannens tomt. Bakom vårt hus är det bara åkermark och de ägs av ett par kvinnor som har sommarstugor här i byn. De har ärvt marken av sina föräldrar som bodde i byn. Markägarna brukar inte marken och en av åkrarna har vi grävt ner slangen till jordvärmen i. Mellan åkrarna och vår tomt finns ett litet stenigt och vildvuxet parti. Vi frågade om vi fick såga ner en gigantisk och halvmurken sälg som stod där och röja lite allmänt och de sa att vi fick göra som vi ville med just den fläcken. Jo, det tror fan jag det. Nu har Carl hittat stolparna som markerar tomtgränsen och den där lilla dungen verkar vara på min tomt. hade jag ingen aning om men nu har vi röjt. Jag har tänkt slänga gräsklipp där för att täcka stubbar och kväva ogräs så att vi så småningom får en liten gräsplätt där. Det är mot söder så det blir perfekt.

Någon gång på 80-talet, tror det var -87, såg jag i Jacobs stege, nöjesmaskinen eller vilket program det nu var en grupp från Karlstad som hette All that jazz. De sjöng en låt som hette “Even the tree’s”. Skitbra låt och snygg var sångaren också så den skivan önskade jag mig i julklapp det året.

Skivan fick jag men -90 lånade en kille den av mig och sedan dess har jag inte sett den. Jag har sökt skivan i flera skivaffärer utan framgång och jag har inte heller funnit den på napster, kazaa eller DC++. Nu har jag hittat en av låtarna på skivan i alla fall! O, himmelska lycka!! När jag hörde introt till låten blundade jag och, vips, var jag 15 år igen med spretlugg, tonårsångest och neonfärgat nagellack. Jag kunde nästan känna lukten av frisyrgelé och jenka…
Even the trees i mp3-formar finns här >>  

Ken fyller 37 år idag. Han blir äldre, han… men kommer han någonsin att bli vuxen?

Vi har installerat en kattlucka!! Ett källarfönster har offrats för kattornas frihet. Denna frihet har de dock inte förstånd att riktigt uppskatta. De två äldre kattorna gillar inte alls att köra in skallen i en plastlucka utan protesterar vilt när jag handgripligen visar dem hur de ska komma ut och in på eget bevåg. Den yngsta katten är skeptisk men ändå något road av spektaklet i alla fall. Den fetaste katten reagerade som det vore ett vattenfyllt badkar jag försökte trycka ner henne i första gångerna jag tvingade in henne genom kattluckan men hon blev inte lika panikslagen när jag tvingade henne att gå åt andra hållet, inifrån och ut. När jag hittar en katt vid dörren, oavsett om katten vill in eller ut, så bär jag iväg katten till kattluckan och pressar (den oftast motsträviga) katten genom luckan för att den ska fatta att det är luckan som gäller i fortsättningen.

Lite måste de ha fattat i alla fall för igår hade jag klämt ut samtliga kattor. Jag skulle åka en svång in till stan men när jag satte mig i bilen såg jag hur den fetaste av dem smög över gräsmattan och upp på bron så jag klev ut, hämtade katten och klämde in henne genom luckan. T kom hem före jag och han fann den fetaste katten ute och de två andra inne och den äldsta katten klämde jag ut innan jag gick och lade mig igår kväll och när jag klev upp var hon inne igen. Det blir nog bra det där så småningom.

Nu har jag semester i två veckor. Jag har börjat min semester med att följa med Carl till hans studentlägenhet över helgen. Här ska jag ultraslappa medan han är på jobbet. På söndag åker vi hem igen. Mor har flyttat in med barnen medan jag är borta. Med sig tog hon sin katt. Hennes katt har nu också tryckts genom kattluckan men hon var tydligen inte lika skeptisk som mina katter utan klarade till och med av att ta sig in själv utan hjälp.

Nu är det bekräftat - jag är satanist. Till och med tester visar visar att det förhåller sig på det viset. Så förvånad jag blev då… inte. Vad är du? 

You scored as Satanism. Your beliefs most closely resemble those of Satanism! Before you scream, do a bit of research on it. To be a Satanist, you don’t actually have to believe in Satan. Satanism generally focuses upon the spiritual advancement of the self, rather than upon submission to a deity or a set of moral codes. Do some research if you immediately think of the satanic cult stereotype. Your beliefs may also resemble those of earth-based religions such as paganism. Satanism 96% atheism 83% Buddhism 46% Paganism 46% agnosticism 38% Islam 8% Christianity 8% Hinduism 0% Judaism 0% Which religion is the right one for you? (new version) created with QuizFarm.com

Utmaningen;

Antal böcker jag äger:
Jag hade 17 st i bokhyllan, åtta st i sängbordet och ett okänt antal nedpackade på vinden så jag har faktiskt ingen aning.

Senaste boken jag köpte:
Köpte två på en gång. “Att hjälpa sig själv”, David Peltzer och “Himmel och helvete” som är skriven av en journalist som jag inte mins namnet på.

Senaste boken jag läste:
“Himmel och helvete”. Den handlar om morden i Knutby och hur det blev som det blev. Bra bok.

Fem böcker som betyder mycket för mig:
Jag kan inte säga att de betyder mycket för mig men några böcker som “fastnat” är;

• “Greven av Monte Christo” som jag läste någon gång i mellanstadiet. Den läste jag flera gånger dessutom.

• “Den blodbestänkta väven”. En fantasybok skriven av Clive Barker, han som gjorde Hellraiser-filmerna, som handlar om en matta. Låter inte så spännande men den har jag också läst flera gånger.

• “Sagan om isfolket”. Jo, jag vet, det är 47 böcker och inte en bok men den serien lär jag sent glömma.

• “Grottbjörnens folk”. Den boken och de andra två i samma serie lärde mig allt jag behövde veta, och mycket jag hade mått bra av att slippa veta, om sex. Hade jag inte läst de böckerna så hade jag säkert kommit i puberteten ett par år senare.

• “Pojken som kallades det” och de andra böckerna av David Peltzer. I och för sig är det inte så länge sedan jag läste dem men jag tror ändå inte att det är böcker som kommer att försvinna i mängden.

Jag var hon mor i förrgår. När jag skulle åka stod vi ute på tomten och pratade. Grannens rottweiler kom på besök och hälsade först på mig och sedan på mor. Det uppskattades inte av mors katt som satt en bit bort. Hon kom som skjuten ur en kanon med klor och tänder i högsta hugg och anföll hunden. hunden tjöt som ett slaktoffer och rusade med skräck i blicken fråntomten allt medan katten satt som fastnaglad på hunden. När katten tyckte att hunden kommit tillräckligt långt från mor släppte hon och spankulerade nöjt tillbaka till mor och satte sig vid henne och vaktade. Snacka om svartsjuk katt - ingen annan får hälsa på hennes matte. Katten har ingen förståelse för hur liten hon är i förhållande till hunden. Den hunden verkar inte heller ha någon förståelse för det för det är inte första gången hon åker på däng av mors katt.

Jag undrar, sa flundran, om gäddan är en fisk…

Antingen har Barbie beslutat sig för att jag inte längre utgör något hot eller så är det något annat för nu har Ken varit på både en pappadag som Barbie skulle vara med på och på barnens skolavslutning där vi också trodde att Barbie skulle vara med utan att han haft med sig henne. Jag pratade med henne i april och då var hon väldigt noga med att anteckna vilken söndag som hon kunde följa med Ken hit och vilket datum skolavslutningen var för hon ville så gärna följa med och träffa barnen sa hon. Döm om vår förvåning när hon sedan lyser med sin frånvaro trots att hon och Ken i det närmaste varit siamesiska tvillingar tidigare. Inte för att jag deppar för det men underligt är det.

Mor har en teori. Hon tror att Barbie har hittat på hela historien om att någon från barnens gamla skola ringt henne och snackat skit om mig. Mor tror att hon först ljugit ihop det för att Ken skulle tro att någon med insikt i hur barnen hade det (vilket han själv var för ointresserat för att ha) berättat om hur jag är och syftet med lögnen då var att Ken skulle tycka ännu sämre om mig. Jag tyckte att det i och för sig inte lät otroligt men varför säga det till mig då? Det tyckte jag  var ovanligt korkat till och med för att vara Barbie. Mor tror att Barbie utgår från att jag skulle reagera som hon kanske skulle ha gjort om hon fått höra något liknande om sig själv - bli ledsen och må dåligt över att folk pratar bakom ryggen på en. När jag istället sa att jag inte accepterar att någon från skolan gjort på det viset och att jag tänker anmäla det hela så att det utreds och den skyldige får ta ansvar för sitt lagbrott så slog planen slint för Barbie. Det kan faktiskt stämma för när jag sa så sa Barbie att hon inte tyckte att det var så farligt för hon hade ju inte trott på människan som skulle ha ringt henne. Jag sa att det inte spelade någon roll för att personen hade ju de facto ringt och det var tillräckligt för mig men Barbie tyckte ändå att jag inte skulle göra en så stor sak av det för det var ingen skada skedd.

Jag har pratat med farmor om det här för att kolla om någon från skolan har ringt henne också utan att jag vet det. Det hade ingen gjort men hon sa “Varför berättade Barbie inget?!” Jag sa att hon och jag inte pratar speciellt ofta och hon säger att hon inte trodde på det hela men farmor sa “Varför har hon inte sagt något till mig åtminstone?!!” Hon lät ganska förvånad över att Barbie inte delat med sig av en sådan här sak. Farmor har kanske då pratat med Barbie om detta efter jag pratade med henne. Barbie har då fattat att jag verkligen kommer att gå vidare med detta så att det utreds och att jag inte ger mig förrän “huvuden rullar”. Om hon då har ljugit ihop hela historien så har hon kackat ordentligt i eget bo. Att bli avslöjad som en lögnare inför både make, svärmor, styvbarn, mig och hela skolkontoret är nog inte vad Barbie drömmer om. Det kan, enligt mor, vara en förklaring till varför hon håller sig borta. Hon kan ju aldrig veta när jag kommit på att hon ljugit.

Jag kan inte göra annat än att utgå från att det hon säger är sant och agera därefter. Är det sant som hon säger så ska, ta mig satan, den som ringt ta sitt straff för det. Har hon ljugit ihop alltihop så blir det jäkligt pinsamt för henne men det är ju inte mitt problem.

Nu har jag satt bollen i rullning. Vi får se vart den hamnar.

Jag har försökt få tag på områdeschefen på skolkontoret hela veckan och idag svarade hon. Jag beskrev kort problemen barnen och jag haft med Skräckis och Lena på barnens förra skola och sa att det var ett av de tyngre skälen till att vi valde att flytta. Så berättade jag att jag fått höra att någon från skolan ringt och sladdrat med Barbie och vad som sagts, att Barbie inte minns namnet på den som ringde men att jag har en stark misstanke om vem det kan vara. Områdeschefen tyckte att hela historien var förskräcklig och ansåg att något behövde göras. Hon hänvisade mig till rektorn och sa att jag skulle hälsa att jag pratat med henne.

Jag ringde rektorn och drog historien en gång till. Han minns brevet jag skickade till honom i december 2003 och det lät inte som att han kände sig så bekväm med att jag drog upp det igen och att det dessutom fanns en fortsättning på det hela. Han frågade vad jag ville egentligen. Jag sa att jag vill veta om jag ska göra en anmälan om brott mot tystnadsplikten till honom eller om jag ska gå till polisen. Han sa att han kunde ta upp en anmälan och när jag frågade hur han skulle gå vidare med det då svarade han att han skulle poängtera hur viktig tystnadsplikten är för sin personal på det möte de ska ha inför nästa termin. Jag frågade om det i så fall inte skulle bli några hårdare påföljder än så för den som ändå gjort sig skyldig till två straffbara brott, förtal och brott mot tystnadsplikten. Han flummade iväg i något om att det är tråkigt att jag tyckte att jag hade dåliga erfarenheter av vissa ur personalen men det som en uppfattar på ett sätt kan en annan uppfatta på ett annat sätt. Så av rektorn fick jag inte mycket gehör. Han tyckte dock att jag skulle ringa Skräcködlan och fråga henne om det var hon som hade ringt. Jäkligt tandlöst men vad ska man göra när han var så flat.

Så jag ringde Skräckis och sa typ “Jag har pratat med barnens pappas nya. Hon säger att du har ringt och pratat med henne och berättat att jag missköter barnen. Jag skulle vilja veta vart du hade hört det”

En vild chansning att påstå att Barbie hade sagt att det var hon men vad fan… Skräckis drog efter luft och började fundera “Barnens pappas nya… få se… vem…? hmm… nä… Jaha… där det hon som han bor tillsammans med i Håla?” Jag svarade att det var hon, det. Under hela samtalet verkade Skräckis väldigt osäker på hur hon skulle svara och vad hon skulle säga. Mycket trevande och fiskande efter vart jag egentligen ville komma, uppfattade jag det som. Hon frågade om Barbie verkligen hade sagt att det var hon och jag svarade att hon inte kommer ihåg vem det var men eftersom Skräckis är den enda på den skolan som anser sig känna barnen så väl att hon har en inblick i hur det går till i familjen så utgick jag från att det var hon. Hon sa att hon aldrig hade pratat med Barbie för hon visste inte ens hur hon såg ut. Jag påpekade att det var ett telefonsamtal så hur Barbie ser ut framgick nog inte. Skräckis fortsatte att bedyra att hon inte kunde ha ringt henne för hon visste inte vad Barbie hade för telefonnummer och hon viste inte ens vart hon bodde. Att Ken och Barbie finns i telefonkatalogen och att jag hade angett både deras, mors och mitt telefonnummer på papperet man fyller i om barnens närmaste som skolan kan ringa om det skulle behövas fanns tydligen inte i Skräckis värld. Och intressant nog påstod hon att hon inte visste var Barbie bodde efter att samtalet inleddes med “Jaha… det är hon som han bor med i Håla”.

Skräckis frågade om det skulle ha hänt nyligen och jag sa att Barbie inte minns när det var men jag misstänker att det skulle ha skett i samband med Tommys utvecklingssamtal på vårterminen i årskurs 1. Skräckis funderade och sa att något utvecklingssamtal hade hon inget minne av så hon var nog inte med på det. Jag sa att jag med säkerhet minns att hon deltog vid samtalet för det var då hon sa att Tommy mådde så dåligt att han ville ta livet av sig. Då kom hon också ihåg det men skyndade sig att påpeka att hon själv aldrig hört honom säga att han ville dö utan det hade någon annan hört så därför tog hon upp det med mig och inte var hon så säker på att han egentligen mådde dåligt utan det kunde ha varit en missuppfattning från någon annan i personalen… Eller hur?! Så lät det minsann inte under utvecklingssamtalet. Inte heller kunde hon säga vem det kunde vara som hade ringt om det inte var hon… Så hon blånekade helt enkelt men jag tyckte hon lät som jag kommit på henne med handen i kakburken.

Jag var inte mycket nöjd med samtalet med rektorn så jag ringde tillbaka till områdeschefen och berättade att rektorn sagt att han på mötet inför nästa årskurs skulle trycka på vikten att hålla tystnadsplikten och att han hänvisat mig till Skräckis som naturligtvis blånekat till det hela. Områdeschefen lät lite störd över rektorns lama respons. Hon sa att hon tyckte att det lät förskräckligt att ett barn har behövt må så dåligt i skolan utan att få något som helst stöd från personalen. Hon tyckte att det verkade minst sagt märkligt också att Skräckis medverkat på en hel del utvecklingssamtal för hon är inte lärare utan barnskötare och ofta har hon inte ens jobbat i samma arbetslag som den lärare som haft Annika eller Tommy. Områdeschefen sa att ibland kan vissa personer ta på sig sådant som liggen utanför det egna område och då kan det bli så olyckligt som det blev för oss. Hon sa att hon skulle ta ett snack med rektorn och hon tyckte också att hon och rektorn tillsammans skulle ta ett snack med Skräckis också även om hon nekar till allt. Hon sa att jag kunde ringa henne igen om ett par veckor så skulle jag få veta hur långt hon hade kommit.

Det kändes som om områdeschefen tog mig på allvar i alla fall.

Häcken full hela tiden. Ridning, fotboll, discon, familjedagar, städdag på skolan, stalljourer och annat som ungarna ska på varvas med måsten och borden jag har för att jag är webbansvarig och med i en styrelse bl.a. Egentligen kanske det inte är så mycket men får ingen luft snart. Dessutom har jag haft ont i halsen, mått illa och varit trött och hängig sedan början av mars. Gick till vårdcentralen och farbror doktorn klämde, kände, glodde och skickade mig på provtagning. Proverna var normala förutom ett värde, ferritinin, som var för högt. Ska vara mellan 10 och 82 och jag hade 221. Farbror doktorn trodde att det blivit något fel vid provtagningen så jag ska ta om det provet. Fan, jag ville vara sjuk!! jag ville att han skulle hitta en förklaring till varför jag mår skit så att det gick att åtgärda eller så att jag fick ett legitimt skäl till att må dåligt.

Inget roligt händer heller. Det är snarare tvärt om. Efter att Barbie berättade att någon från barnens förra skolan ringt henne och diskuterat min olämplighet som förälder bestämde jag mig för att klämma åt Skräcködlan en gång för alla. Jag antar att det var Skräckis som ringde Barbie men Barbie själv minns inte vem det var. Jag ska prata med områdeschefen på skolkontoret och säga som det är - att någon ur personalen ringt, vad denne har sagt och att jag anser att denne gjort sig skyldig till både brott mot tystnadsplikten och förtal, att jag har en aning om vem denne “denne” kan vara och att jag inte tänker låta detta passera särskilt inte med tanke på allt skit hon öst över mig och barnen under alla år.

Piff har tagit ihop det med Tradarn igen också. Jag kräktes när jag fick veta det, så vidrigt tycker jag att det är. Hon vill ge honom en chans… eller hur… En som hotar ens barn till livet förtjänar ingen chans oavsett hur ångerfull han är efteråt och Tradarn ångrade sig inte alls efteråt utan gick raka vägen från polisförhöret hem till Piff och gormade, skrek och sparkade på dörren och talade om att han berättat för polisen att allt är hennes fel och de trodde på honom. Hur fan kan hon ens överväga att umgås med honom?! Ingen av hennes vänner visste att något var på gång mellan dem igen, tvärt om så har hon försökt påskina att hon inte alls har något med honom att göra och att hon inte är det minsta intresserad av honom på något sätt. Eller så jävla hur?!

Det äckligaste med allt är att Piff direkt glider tillbaka till den hon var när de varit tillsammans förr. Hon blir stingslig, misstänksam och aggressiv. Man får passa sig för vad man säger för hon tolkar det hela tiden som att man menar något negativt. Puff fick smått spader när han fick veta att hon var tillsammans med Tradarn igen. Det var ju hans dotter som Tradarn hotade med kniv. Puff ville därför försäkra sig om att hans dotter inte utsattes för Tradarn så han ville skriva ett avtal med Piff för att få garantier för att inte dottern skulle behöva träffa Tradarn. Han är ingen hejare på att formulera sig så han bad mig om hjälp. Någon dag efter får jag höra från en annan att Piff påstår att jag har skrivit att Piff ska ha ensam vårdnad om dottern. Jaha… eller hur?!! Det är inte likt Piff att blåljuga om folk bara för att få anledning att snacka skit. Det är alldeles för lite Piff i Piff och obehagligt mycket Tradarn.

Tradarn är den sortens människa som jag inte vill ha något med att göra. Jag vill inte ens ha något att göra med de som har med honom att göra. Det är inte hälsosamt att ha med honom att göra. Han är mentalt störd utan hopp om förbättring helt enkelt och när min bästa vän i princip konsumeras av honom så att man böra hör hans ord när hon pratar så drar jag öronen åt mig jävligt snabbt. Jag har inte pratat med Piff sedan första maj. Jag har hört att hon inte är tillsammans med Tradarn men frågan är hur sant det är. Så länge hon inte är sig själv utan mera Tradarn så utgår jag från att det är lika sant som då hon sa att hon inte umgicks med honom innan de blev tillsammans.

Så jävla positiv jag är till livet just nu.