Norges nationaldag. Idag är alla norrmän lediga och jag har hört att de var lediga igår också.

För 100 år sedan blev de självständiga. Svenska politiker övervägde att starta krig mot Norge för att ta tillbaka det. Vad synd att de inte gjorde det för du kunde Norge ha vunnit kriget och då hade jag fått vara ledig idag.

Annika har haft otur. Det började med att hennes nya fröken dog. Annika tog det rätt hårt eftersom hon hade det inte så lätt med den fröken hon hade (den jävla subban) och hon såg fram emot att få börja i den nya klassen och få en ny fröken som hon redan hade träffat och tyckte mycket om. Men så dog hon alltså. Sedan dog mors hund (eller var det före?). Den var en månad äldre än Annika så de hade i stort sett vuxit upp tillsammans. Sedan dog morfar och slutligen dog hamstern. Allt detta skedde inom ett halvår. För att muntra upp Annika så åkte vi till en marsvinsuppfödare och barnen fick välja var sitt marsvin. Unga skulle de vara så att de skulle leva lääääänge. Marsvinet som Tommy valde var en månad äldre än det Annika valde.

Det skumma är att Tommys marsvin har vuxit sedan vi skaffade dem men det har inte Annikas. Båda marsvinen var ovana att man handskades med dem men Tommys marsvin vande sig så småningom men Annikas var mycket mer nervös när man plockade upp det. Igår blev Annikas marsvin sjukt. Han var trött och slö, ögonen klibbade, han luktade illa, hade lite lösare avföring men inte diarré, krampade till och från och klarade inte av att hålla värmen. Jag kokade ihop vätskeersättning till honom och försökte få i honom lite men han vägrade så vi höll honom varm tills han slutade andas och dog.

Jag har läst om “marsvinssjukdomar” på nätet och det är inte mycket som stämmer med just något. Marsvin är normalt sett friska djur men kan bli sjuka t ex om de får fel foder. Alla sjukdomar jag läste om hade ett mycket långsammare förlopp än Annikas marsvin. Han hade inte svullen mage, inte diarré, inte feber, inte glanslös eller “tufsig” päls, inte sköra klor, inte varit slö och hängig i mer än några timmar.

Jag tror att han var betydligt äldre än de 17 månader han var enligt stamtavlan. Jag tror att han dog av hög ålder helt enkelt. Förbannade marsvinsuppfödare som blåser mig på 300 spänn och ger Annika ett djur som dör efter bara drygt ett år. Hon behövde inte det här just nu.

Carl blev erbjuden sommarjobb på psyket här i stan. Det betyder att han kommer att bo här i fem veckor, att han förmodligen inte kommer att jobba som ordningsvakt i sin stad vilket betyder att vi kanske får vara lediga tillsammans och dessutom så jobbar han som läkare så han tjänar ganska bra. Han tycker i och för sig att det är dåligt betalt, “bara” 23 700:- i grundlön (allt är relativt tydligen…), men det blir mer i slutändan med jourer och annan ob-tid. Nackdelen är att han kommer att jobba under två av mina semesterveckor.

Att få träffa Carl blir ett allt större problem. Han jobbar varje fredag och lördag som ordningsvakt och på veckorna har han skolan. Jag jobbar alla vardagar så det är egentligen bara söndagarna vi kan träffas. För att vi ska träffas måste han köra 26 mil och han tycker inte alltid att det är värt det för att umgås några timmar. Han har lovat att ta ledig från jobbet någon helg så att vi ska kunna vara lediga tillsammans ett par dagar. Egentligen var det meningen att han skulle vara här i helgen men jag hade stalljour och skulle skjutsa Annika på dressyrkursen igår och Ken skulle komma idag så Carl tyckte att jag hade för lite ledig tid i helgen så han tog inte ledigt. Han lovade att ta ledigt nästa helg istället.

Nu ringde Ken och sa att Fiffi är sjuk så de ska komma nästa lördag istället. På söndagen har Annika hopptävling, vilket jag måste skjutsa henne till, så Carl tycker ännu en gång att jag har för lite tid över för honom så han kommer inte som han hade lovat. Han kan ta ledigt från sitt jobb men jag kan fan inte ta ledigt från barnen så det kommer inte att vara en helg när jag är helt befriad från ansvar och inte behöver göra något som har med barnen att göra.

Fy fan vad jag är less på att ha det så här.

Det är mycket jag skulle vilja göra men det är mycket jag inte vill göra som jag måste göra istället. Varför blir det så?

Vår stympade katt, Lacke, är nu kastrerad. Jag hoppas att han i fortsättningen inte kommer hem med färre kroppsdelar än han hade när han gick ut.

Carl praktiserar på psyket här i stan i två veckor. Han började i måndags så han ska vara där nästa vecka också. Trevligt att ha en sambo i ett par veckor. Trist är det dock att han lägger huvudet på sned och hummar när man pratar med honom och svamlar om vilken “emotionell och formell kontakt” han får med mig, barnen, kattorna och alla andra han pratar med. Jag tror att han är skojigare när han läser gynekologi nästa år…