Jag anade att Ken skulle hitta på en ursäkt för att slippa komma och hälsa på Annika och Tommy till helgen och det har han… naturligtvis. Jag bad Annika att ringa och fråga om han skulle komma på lördagen eller på söndagen. Då fick hon veta att han inte alls kommer. Jag pratade med honom och han sa att han och Barbie har en massa ärenden de måste göra och människor att besöka så han har inte tid men han undrade om det gick bra att Fiffi hälsade på. “För hon vill ju så gärna träffa Annika och Tommy… och det vill vi ju allihopa.” sa han med extrabetoning på allihopa. Jag frågade om det ska behöva bli på det här sättet för att Annika och Tommy inte ville att Barbie skulle följa med den här gången och det är det tydligen. Han fortsatte mala på om att hon också borde följa med. Jag påpekade att barnen han laglig rätt till umgänge med honom och eftersom det är deras umgänge så är det inte mer än rätt att de får bestämma om han ska komma själv eller i sällskap och i vilket sällskap i så fall. Han fnös bara hånfullt åt att jag sa att det var barnens lagliga rätt för det höll han inte med om.

Han fattar verkligen inte!! Jag undrar vad han tror att barnen har för rättigheter. Förmodligen inga. Jag undrar också vad han tror att han har för skyldigheter. Förmodligen lika mycket som han tror att barnen har rättigheter.

Vad jag tyckte att han fick sagt var att om inte Barbie får följa med när han ska träffa barnen så har han viktigare saker för sig än att komma och göra det och medan han gör detta som är så mycket viktigare än att träffa sina barn så kan jag gott vara barnvakt åt hans och Barbies barn…

VVS-firman var snabbare än grävarkillen. Pumpen är installerad och allt är klart med jordvärmen nu.

Firman som ska koppla ihop min jordvärme gjorde så igår men det fungerar inte som det ska. ag frågade om slangarna kunde vara felaktigt nedgrävda med de sa att det var något annat fel. Bra… då är det inte mitt bekymmer och dessutom något som de kan åtgärda.

Smulan är steriliserad! Nu har hon pissat i sitt sista brödfat… Lite eländig ser hon ut med tratt runt huvudet och hon fastnar i allt med tratten. Katt + tratt = kratt?

“Fittan sticker fram, fittan sticker fram hård och hårig, hård och hårig”. Jag garvar lika mycket varenda gång jag ser det klippet från Idol. Tyvärr har de inte visat juryns reaktion på Gunilla Grundströms (hon som sjunger den) framträdande och det är något som jag verkligen vill se. Kan de ens ha sagt något vass och elakt? Hade jag suttit i juryn så hade jag inte klarat av det om jag så försökt utan jag hade nog flabbat så tårarna sprutade.

Imorgon är det ett år sedan far dog. Jag undrar vad mor tänker göra. Jag hoppas att hon inte förväntar sig att jag ska med och tända ljus på någon kyrkogård för varken jag och kyrkan eller jag och far har någonsin gått bra ihop. Det är jobbigt att spela teater så jag hoppas att mor nöjer sig med att ha med barnen om det blir så.

I måndags ringde jag till varenda grävmaskinist i hela bygden men inte många hade tid att gräva åt mig. En trodde att han skulle kunna gräva idag men han skulle kolla upp det och höra av sig igår. Han ringde aldrig men däremot kom den andra grävar-killen, han som aldrig fick tummen ur, helt apropå inget och grävde. Han hann inte klart men sa att han skulle komma idag och göra klart. Och det gjorde han!! *kors i taket* Så nu är slangen i backen och det enda som fattas är att firman som installerade pumpen ska koppla ihop slangarna med pumpen. Det tror jag att de kommer att göra ganska snart (de är i alla fall pålitliga) så jag ska ringa redan imorgon till elbolaget och ändra min årsförbrukning från 38000 kWh till 26000 kWh.

Så det var en huvudvärk mindre. I morgon ska jag åka till karln som äger huset, som barnen slog sönder alla rutor på  i slutet av maj, och betala honom 1000:- sedan är den huvudvärken borta också.

Ken ringde mig på jobbet idag. Han ville prata om att barnen inte ville att Barbie skulle följa med när han ska hälsa på nästa gång. Han sa att han inte kunde förstå varför för att hon har alltid ställt upp på barnen och gjort så mycket tillsammans med dem. Jag svarade att jag inte vet mer än vad barnen sagt till mig men ska jag spekulera så kanske det är så att barnen har gjort mycket med Barbie men nu vill göra saker tillsammans med Ken - ha pappa för sig själva. Jag sa också att jag själv är förvånad över att barnen känner så. Hade barnen sagt att de ville att pappa kom utan småsyskonen hade jag förstått det för syskonrivalitet är något normalt men att det är både förvånande och oroande om de känner att de måste konkurrera med Barbie.

Ken sa att han inte diskuterat detta med Barbie ännu för att hon skulle bli så ledsen om hon inte fick följa med. Jag frågade om han inte trodde att hon kunde respektera att barnen ville ha pappa för sig själva en stund. Det sa han att han trodde men han trodde inte att Barbie ville vara ensam hemma så länge. Jag sa att det måste ju bara vara skönt för henne att ha hela huset för sig själv och slippa alla krav och barn en stund för det är ju inte så lång tid det handlar om. Jag frågade om han inte litade tillräckligt mycket på henne för att våga lämna henne hemma själv eller om hon inte litade tillräckligt mycket på honom för att våga släppa iväg honom ensam med barnen men han försäkrade mig om att de litade fullt tillräckligt på varandra.

Då vände han det till att det var Finn, 14 månader, som var problemet. Han sa att Finn åt sista gången på kvällen vid 19-tiden och sedan sov han till dagen efter då han åt frukost vid 10. Och då är han jättehungrig, sa Ken. Sedan sover han till ca 14 då han vaknar och äter igen. Två timmar senare är det middagsdags och tre timmar efter middagen är det läggdags igen så Ken förstod inte hur han skulle lyckas klämma in ett besök. Jag sa att de kunde komma efter 14-målet och stanna över middagen men det lät Ken väldigt tveksam till. Jag föreslog att han skulle ta med mat och värma i mikron om han inte litade på min kokkonst men det lät också väldigt knöligt. Inte vill jag äta middag med dig, sa Ken och jag sa att han behövde inte äta överhuvudtaget alternativt så kan jag laga middagen och ställa den på bordet och gå någon annanstans så fick Ken äta ifred med barnen om han inte tålde att ha mig i samma rum.

Men det var tydligen inte riktigt bra ändå för Ken. Han sa att det är inte så lätt att vara borta så länge med ett så litet barn som Finn. Jag påpekade att Finn till och med sovit borta flera gånger och nu skulle han ha drygt halva familjen med sig hela tiden under en inte så lång period så det kunde väl knappast vara något problem och om så är fallet så ville jag veta hur gammal Ken tycker att Finn ska vara innan han kan ta med sig honom och hälsa på barnen men det svarade han inte på.

Då återgick han till att prata om hur ledsen Barbie skulle bli. Han sa att ända sedan han träffade Barbie så har barnen träffat henne lika ofta och lika mycket som de träffat honom så därför förstod han inte hur de kunde vilja träffa honom utan henne för hon hade ju funnits med halva barnens liv. Jag sa att Carl funnits i barnens liv lika länge men det händer att barnen vill umgås med mig utan att Carl är med ändå och det kan Carl respektera utan att göra en stor grej av det hela. Det handlar ju inte om att de tycker illa om Barbie utan om att de vill ha pappa och syskonen för sig själva för en gångs skull. Han lät inte övertygad men han skulle fundera på saken och höra av sig. Jag sa att jag tyckte att det mest lät som om han försökte hitta på någon ursäkt för att slippa hälsa på barnen men han sa att det inte var så.

Jag funderade också på det hela. När jag kom hem frågade jag barnen i vilken ordning de prioriterade Ken, Barbie och syskonen. De sa båda två att syskonen kom först och pappa i andra hand. Det hade jag ju förstått (det var därför jag frågade dem) så jag ringde till Ken och berättade att om Barbie blir ledsen för att hon inte är lika viktig för barnen som Ken är så kan hon trösta sig med att Ken inte är lika viktig för barnen som småsyskonen är heller så de kan ju deppa tillsammans då över att de finns personen som barnen värderar högre. Då skrattade han. Tror inte att han har tänkt på det på det viset. Han sa att de kanske skulle komma och hälsa på den 27:de eller 28:de. Blir intressant att se om han hittat på någon ny undanflykt innan dess.

Mor fick tag på killen som skulle gräva. Han lovade att komma under dagen igår och han lovade också att slangen skulle vara nedgrävd under helgen. Han dök inte upp varken igår eller idag. Så förvånande… *ironi* Jag fick tag på honom på eftermiddagen och då lovade han att han ska komma imorgon. Tror jag inte ett skit på så jag har ringt en annan firma som förhoppningsvis inte är liga arbetsskygg som den här är.

Ken ringde och pratade med barnen igår. Helt otroligt!! fast jag hade ju sagt till honom att göra det i och för sig… Senare på kvällen sa barnen att de skulle vilja att Ken tog med sig lillasyster och lillebror och hälsade på fast de ville inte att Barbie skulle följa med. Något förvånad blev jag över det så jag frågade varför de inte ville det. De sa att hon alltid är den som säger att de måste åka för hon har annat planerat så de tror att Ken skulle stanna längre om hon inte följd med. Nu tror ju inte jag att han skulle göra det och jag vet inte heller om det är den verkliga orsaken till att barnen inte vill att hon ska följa med men jag ringde till Ken och framförde att barnen vill att han och småsyskonen hälsar på snart och att Barbie inte är med då. Han lät inte så munter över att hon inte var inbjuden också så vi får se vart detta landar. I värsta fall förbjuder hon honom att träffa barnen om hon inte är med. Skulle inte förvåna mig om de tror att det är min idé heller.

Min ena katt, Smulan, ska steriliseras på fredag. Hon är i löpen en gång och det är jämt. Inte nog med att hon skriker så man kan bli galen på henne utan hon markerar överallt också. Jag har hittat små kärleksinviter i form av avföring i tunna korvar som hon lägger här och där. Hon sprider också ett illaluktande, segt klägg som blir till stinkande kristaller när det torkar som, fan i mig, knappt går att torka bort. Igår upptäckte jag att hon hade gjort en sådan pissmarkering i brödfatet som stod på bordet men då var det färdigt! Nu har hon rumsarrest tills det är dags för operation. Hon sitter instängd i badrummet. Bara hon nu slutar upp med att pissa och skita överallt när hon är snöpt för annars har vi problem… och så småningom en katt mindre.

Jag är på så helvetes dåligt humör och jag har en sata-grävare att tacka för det. Jag ska dra in jordvärme. Det var tänkt att allt skulle vara klart innan vintern så prylar och arbete beställdes i god tid.

I september kom en firma hit och skulle gräva men deras traktorgrävare sjönk ner i den sura åkern. Firman anlitade då en kille från en grannby som har en bandgrävare. Denne fan visade sig vara helt opålitlig. Han lovade att komma samma dag men dök inte upp. Han lovade att komma klockan 7 dagen därpå men dök inte upp förrän långt senare. Då försvann han lika fort igen men mor han haffa honom och då lovade han att han skulle komma tillbaka följande vecka. Sedan hörde vi inget från honom under väldigt lååååång tid. Firman som jag anlitat började ringa honom och fråga vad han höll på med och uppmanade honom att avsluta jobbet som utlovat. Killen lovade att göra detta förra torsdagen.

Han ringde sedan mig och sa att han skulle komma på söndagen istället. Söndag 8.00 ringde han och sa att han inte skulle komma den dagen. Mor ringde upp honom och han lovade att komma på torsdagen. Han dök upp, grävde lite och maskinen gick sönder (han tappade en larv). Då lovade han att han skulle komma tillbaka dagen därpå och slutföra arbetet. Det var igår. Jag tog semester och satt och väntade… och väntade. Han dök naturligtvis inte upp. Min sista semesterdag… *döda*

Händer det inget idag så ringer jag en annan firma och den där killen kan fet-glömma all form av ersättning för det jobb han hittills utfört!

Jag har hittat en sten. Den är en smal remsa skog mellan två åkrar bakom mitt hus. I den lilla skogen hittade mor och jag en sten. Den är ca 1,5 x 1 meter, oval och ca tre decimeter tjock. Den är flat på ovansidan och verkar vara det på undersidan med. Verkar helt klart “människobehandlad”. Den verkar också ligga på en till, likadan sten och under dem är ett hålrum. Vi kände med en spade för att kolla om stenen var flat på undersidan också och kände då att det inte verkade finnas ens mark under stenen. Vad är detta för sten? En kvarnsten kan det inte vara för de är runda och inte ovala. En runsten är det nog inte heller för det är för långt norrut och för nära kusten för att det skulle ha funnits människor här under vikingatiden. Den väger massor så jag orkar inte rubba den men på något sätt måste vi lyfta på den. Jag är alldeles för nyfiken för att låta den ligga kvar med alla sina hemligheter.

Ringde Ken idag och påminde honom om att det börjar vara en månad sedan han pratade med barnen sist. Han sa att han var fullt medveten om det. Jaha… om han är så medveten om det, varför hör han då inte av sig? Han frågade vart barnen var nu och jag svarade att de var på nedre våningen - jag vill inte att de ska höra att jag var tvungen att ringa och påminna honom. Han sa att han ska ringa dem imorgon. Det är illa när man måste påminna föräldrar om att prata med sina barn och en månad utan någon kontakt tycker jag är förskräckligt dåligt.

Ringde Ken idag och talade om att barnen ska ha “vuxenkalas” den 30 januari klockan 13.30. han lät lite förvånad men jag sa att vi vill vara ute i god tid så att han inte hinner planera in något annat den helgen (läs så blir det en bortförklaring mindre att ta till för att slippa undan). Han sa att han hade tänkt komma och hälsa på barnen och prata med dem om hur de ska träffas i fortsättningen. Det låter ju bra… hoppas att det verkligen händer också…

Igår satt ja och Annika och pratade julklappar. Jag sa att det var synd att vi inte har så mycket pengar för då skulle jag köpa ett par extraljus till bilen åt Ken i julklapp från barnen så att han kan köra i mörker och då hälsa på dem även under vintern (läs så blir det en bortförklaring mindre att ta till för att slippa undan). Då berättar Annika att han redan har extraljus och hon tycker att han har bra lyse på bilen. Jahapp… han har ju sagt något helt annat… Tommy berättade att han har fyra stora extraljus monterade på bilen. Ännu mer jahapp. Han förväntar sig att jag, som inga extraljus hade, skulle skjutsa barnen i mörker en sträcka som han själv inte alls kan tänka sig att köra trots att han har fyra lampor mer än jag hade fram på bilen. Jag ska, ta mig satan, köra upp de där extraljusen i röven på karlafan om han så mycket som piper om dåligt lyse en gång till… Det ska väl få honom att skina upp åtminstone.