Killen som Carl blivit lovad en massa pengar av har visat sig vara mytoman. Han är inte bara lite lagom “vardags-lögnaktig” utan han har verkligen jobbat hårt för att backa upp sina lögner och spelat avancerad teater för folk i sin omgivning. Carls bror gjorde lite efterforskningar och pratade bland annat med den här killens chef. Killen är anställd på ett företag i Västerås men har inte varit på jobbet på flera månader. Enligt chefen så beror det på killens “trassliga familjesituation” och för att hans mor gick bort för ett par månader sedan. Chefen berättade att killen suttit och snörvlad och gråtit medan han berättat om sin mors tragiska bortgång. Han var så uppriven under samtalet att en sekreterare kallades in för att trösta honom och hålla honom i handen. Nu råkar det vara så att hans mor lever vilket chefen också upplystes om. Chefen började kolla upp vad killen egentligen sysslat med på företaget och det framkom att han inte gjort just något. Han är anställd för att göra flash-grejor men de han gjort visade sig vara kopierade från nätet, han hade bara ändrat dem lite och kallat dem sina egna. Mycket jobb hade han också delegerat ut till andra och sedan tagit åt sig äran för själv. Killen fick sparken omedelbart.

Dagen efter ringde han till Carl tidigt som skam på morgonen. Han sa att han skulle ner till Luxemburg och ordna med pengarna som Carl skulle få så han behövde hans personnummer. Han sa också att han skulle flytta hem sina saker från lägenheten i Västerås och bad Carl om hjälp med detta. Han ville att Carl skulle fixa en hyr-lastbil (i sitt eget namn… hm) och följa med och hjälpa honom att flytta. Sedan hade killen tänkt att få ha sitt möblemang i Carl lägenhet. Han ska flytta idag. I lördags ringde killen för att höra hur det gick med hyrbilar och sådant men Carl hade inte lyckats få tag på någon. De började prata om släp istället och killen säger att han har en kompis som har ett släp här… “Här”? Kompisen han pratade om bor i Västerås men han själv påstod sig vara i Luxemburg och jag tror inte att man kallar Västerås för “här” om man är i Luxemburg. För skoj skull ringde jag hans (döda?!) mor och frågade efter honom. Hon bekräftade att han var i Västerås.

Så hans bubbla av lögner sprack i Västerås så han flydde i panik (han lät uppjagad när han ringde Carl på morgonen dagen efter han fått sparken). För att fly vill han ha Carls hjälp så han smäller i honom ett par lögner till för att han villigt ska bära hans möbler, hyra en flyttbil och upplåta sin lägenhet som lagerlokal. Carl var inte så sugen på att låta sig utnyttjas så han bad mig svara när killen ringde och hälsa att Carl hade svår magsjuka och inte alls kunde hjälpa till. Ville han ha sina möbler magasinerade så hänvisade jag till en firma som gör sådant. Den här killen har verkligen ansträngt sig för att göra lögnerna trovärdiga. Han har visat dokument från olika banker och advokatbyråer, han har nämnt personer vid namn som jobbar på banker och advokatbyråer och när man kollar upp det så finns den personen på den bank eller advokatbyrå han påstått, han vet hur långt det är mellan olika banker och advokatbyråer i Luxemburg för då man kollar upp adresserna på stället som han påstått sig ha varit på och sedan promenerat mellan på 10 minuter så verkar det rimligt att man kan knalla mellan på den tid killen påstått. Han har faktiskt haft kontakt med en del banker, advokater och finansiärer men han har aldrig betalat för några tjänster.

Jag kan inte säga att jag är förvånad. Jag har varit skeptisk hela tiden men Carl är förstås förstörd. Han hade ju redan planerat hela livet utifrån de här pengarna. Han har till och med lånat pengar rätt friskt i tron att han skulle kunna betala tillbaka skulderna snart. Eftersom killen lovat Carl jobb inom en snar framtid så har Carl hoppat av utbildningen och inte skaffat sig något annat jobb så han har ju ingen inkomst heller utan väntade bara på att få börja jobba i killens företag (som förmodligen inte existerar). Så Carl ekonomi är allt annat än kul just nu. Det jag tycker är det jävligaste i det hela är att Carl frågade killen om han tyckte att det var lönt att Carl fortsatte på utbildningen nu när han skulle få jobb hos killen och killen rådde honom att hoppa av. Det skulle jag kunna strypa killen för. Läkarutbildningen har gjorts om så man läser inte kurserna i samma ordning och kursinnehållet har också förändrats så det är inte säkert att Carl får hoppa på igen på samma termin som han läste sist. Han kanske måste gå om en massa terminer och i värsta fall får han börja från början. Hade killen aldrig lovat honom några pengar så hade Carl haft två terminer kvar innan han varit läkare. Nu har han fyra kvar, i värsta fall alla elva terminer…

Nu har jag varit på polisförhör men jag vet inte om jag kan säga att det blev klarare för det. Jag är anklagad för förtal, alternativt brott mot personuppgiftslagen, alternativt dataintrång. Det är bara att välja tydligen. Enligt polisen har jag ändrat uppgifterna Kajsa lagt in om sig själv på sin ICQ och ändrat lösenordet så hon själv inte kan ändra tillbaka till det som stod. De hade ett utdrag på vilka uppgifter som finns där och det var hennes för och efternamn samt vilken dag hon är född. Jahapp… och??

Jag talade om för polisen att jag måste kunna hennes första lösenord för att kunna ändra det till något annat men de hävdade att jag kunde det eftersom det var jag som hjälpte henne skaffa det icq-kontot. Jo, jag talade om hur hon skulle göra men jag talade inte om vilket lösenord hon skulle ha för det valde hon själv. Jag försökte också få polisen att förstå att om jag skulle ändra hennes uppgifter för att jävlas med henne så skulle jag knappast nöja mig men att lägga ut hennes riktiga namn utan då skulle jag ju lägga ut telefonnummer, adress och en massa pinsamma “fakta”. Som det är nu så finns det mindre uppgifter på henne än jag har på mig själv så hur skulle jag kunna skada henne på det sättet?

Polisen lade också fram ett utskrivet mail och frågade om jag hade skrivit det. I mailet krävde jag tillbaka pengarna jag lagt på hyra för de månader jag inte fått vara i lägenheten och det var definitivt jag som skrivit mailet. Några pengar fick jag inte men det är en annan historia. mailet var adresserat till tre mailadresser och polisen ville veta varför. Jag förklarade att alla adresser var Kajsas och jag skickade till alla tre för jag viste inte vilken hon kollade regelbundet. Grejen är att de mailadresserna var desamma som var angivna i hennes icq-uppgifter så jag ifrågasatte varför Kajsa påstod att jag ändrat lösenordet så hon inte längre kunde ändra sina uppgifter när hon bevisligen hade rätt e-mailadress inskrivet i icq-uppgifterna. Har man det kan man få ett nytt lösenord skickat till sig om man har tappat bort eller glömt lösenordet. Polisen såg ut som en fågelholk. Det var uppenbart att han inte fattade vad jag pratade om men i princip så hade Kajsa lämnat in bevis mot sina anklagelser mot mig när hon lämnade in det utskrivna mailet med alla hennes adresser på. Tyvärr så är nog varken polis eller åklagare så pass hemma på icq att de begriper det…

Varför Kajsa lämnat in det där mailet som “bevis” fattar jag inte heller. Det är knappast olagligt att kräva tillbaka pengar man anser sig ha blivit lurad på och jag hotade inte med något heller. Polisen antydde inte heller att jag skulle ha gjort något fel när jag skickade mailet utan frågade bara om jag skrivit det… vad nu det har med saken att göra. Tydligen hade de stormat in hos Jonas och gjort husrannsakan också (stackars Jonas) för Kajsa hade påstått att han hade en massa “bevis” i sin dator. De hade dragit ut icq-dialogen mellan hennes användare och hans och påstod att jag använt hennes konto och utgett mig för att vara hon. Jag läste noggrant genom de 14 sidorna och såg att jag visst använt hennes konto ibland och att Jonas inte alltid varit säker på vem han pratat med men det var också ganska uppenbart att Kajsa suttit bredvid eller varit i närheten och anledningen till att Jonas ibland haft lite svårt att förstå vem som suttit vid tangenterna var för att det ena sekunden var Kajsa och andra sekunden var jag. Alltså jag har inte använt hennes icq utan hennes vetskap och aldrig för att försöka lura någon att tro att jag var hon. Den dialogen var också daterad långt före det skar sig ordentligt mellan mig och Kajsa.

Ett manipulerat foto ska jag också ha spridit. På fotot är hennes mun lite bredare, hon är lite bredare i ansiktet och ena ögat var rött. Eftersom jag aldrig fotat Kajsa, aldrig fått något foto av henne från någon så är det mer troligt att hon själv lekt med ett foto på Jonas dator. När jag tog hem min dator blev hon nämligen utan och jag vet att hon satt en hel del hos Jonas vid hans dator. Han var inte så jätteglad över att hon satt i timmar hos honom men knappt sa ett ljud till honom utan bara ockuperade datorn.

Gång på gång frågade polisen om jag hade använt hennes mailkonton eller “haft tillgång till data från hennes mailkonton”. Till sist frågade jag om hon påstått att jag gjort det och han svarade “Jag har inte påstått något:”. Det tyckte jag var ett konstigt svar. Han lade också fram ett mail som jag skickat till en kille som hon varit tillsammans med för länge sedan. Han hade gjort slut efter att de varit tillsammans någon månad och ett år senare eller något sådant hade hon ljugit för honom och påstått att hon varit gravid när han gjorde slut men förlorat barnet på grund av att han dumpade henne så att han hade i princip mördat sitt barn. Jag mailade honom och sa att det inte var något han behövde gå och grubbla på för det var lögn hela vägen. Varför polisen ville veta om jag skrivit det fattar jag inte och varför Kajsa kallade det bevis går över mitt förstånd. Det var knappast olagligt. Polisen frågade också om jag varit i kontakt med tjejen som Kajsa varit personlig assistent åt och vad jag i så fall sagt till henne. Vilket pucko Kajsa är!! För sin egen skull skulle hon ha hållit väldigt tyst om att jag pratat med den tjejen för när polisen nu frågade talade jag naturligtvis om att jag berättade för tjejen att Kajsa bröt mot tystnadsplikten och att jag kunde berätta saker för tjejen som bevisade mitt påstående också.

Oj, så mycket det där blev. Finns det någon som orkat läsa hit ner? *suck* Tja… vi får se hur det här går. Hade polis och åklagare varit lite mer hemma på icq och sådant så hade de genast sett bristerna i hennes anklagelser men nu låter det som om det kommer att bli tingssak av det hela.

Tandläkarbesök idag. Tänk, jag överlevde den här gången också… Jag tycker att det är extra otrevligt att gå till tandläkaren, gillar inte alls att ha en vilt främmande människa rotandes i min mun. Gynekologen är trevligare att gå till. Efter lite röntgande, pillande och petande fick jag veta att allt såg bra ut och jag hade inga hål. Bra, då är det över för den här gången då, tänkte jag i min enfald. Det var inte det minsta över för det var nu blodbadet började - skrapa tandsten. Fan, vad jag är öm i munnen…
 
Jag ska jobba ett extrapass på söndag. Det är hur suveränt som helst. Jag ska jobba natten mot måndag och eftersom det inte är i anslutning till min ordinarie arbetstid så får jag dubbel lön. Eftersom jag har jobba natten mot måndag så får jag vara ledig på måndag med betalning, kallas sovtid. Så i princip så får jag tre gånger lönen för samma antal jobbade timmar. Det kan jag leva med

Det var inte helt fel med en helg! I fredags tänkte jag umgås lite med Piff men hon satt hos Tradarn och drack vin så jag åkte till honom istället. Han är en sådan där som vrider på stereon på högsta volym och sjunger med med stor inlevelse, förvrider ansiktet, gestikulerar vilt och spelar luftgitarr/lufttrummor. Jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig när det händer. Vart är det meningen att man ska titta? Prata kan man ju inte eftersom musiken är alldeles för hög men ska man titta på den som sjunger med och apar sig eller ska man titta bort och låtsas som om det regnar? Och om det är meningen att man ska titta på den som sjunger ska man då le, se helt nollad ut eller vad? Jag tycker bara att det är pinsamt (det ser ju lite fånigt ut när folk gör så) så jag studerade gardinerna och tapeterna ingående. Piff såg inte heller ut att ha så lajbans. Hon är inte världens gladaste efter att Piff lämnat henne. Hennes Tradarn är inte heller så uppåt efter att Mini lämnat honom för Piffs ex, Piraten… vilket röra.

Piff trodde inte att anmälningen mot mig var något att bry sig om. Hon sa att de förmodligen var tvungna att förhöra mig bara för att åklagaren skulle lägga ner målet. Det är faktiskt lite mysko att jag ska förhöras fyra år efter det jag blivit anmäld. Det är i alla fall inget högprioriterat mål men jag är jäkligt nyfiken på vad jag ska ha gjort. Det finns ett par saker som jag kan tänka mig att Kajsa vet om och som förmodligen kan ha irriterat henne. Hon jobbade som personlig assistent åt en cp-skadat tjej i sin egen ålder. Kajsa snackade en hel del skit om den här tjejen och berättade allt och lite till för alla som ville höra. Att hon hade tystnadsplikt brydde hon sig inte det minsta om så jag talade om för tjejen att Kajsa bröt mot tystnadsplikten och berättade de mest intima saker om henne för alla som ville lyssna. Det finns en viss risk för att Kajsa förlorade jobbet hos henne efter det så jag kan tänka mig att hon blev förbannad på mig för det men det är väl tveksamt om hon kan anmäla mig för att jag sagt till tjejen att Kajsa bröt mot tystnadsplikten. Det var ju Kajsa själv som gjorde det olagliga där. En annan sak Kajsa kan vara sur över är att jag i flera mail till Carl berättade om hur Kajsa gick mig på nerverna, vad hon sagt och vad hon gjort. Jag har fått höra av Jonas att Kajsa rotat igenom datorn och läst allt privat hon kommit över så det är inte omöjligt att hon läst mina mail. Men kan hon verkligen anmäla mig för förtal när jag aldrig ljugit eller hittat på något om henne och hon har fått tag på “bevisen” genom att bryta sig in i min dator? Tja… det visar sig på tisdag…

Carl har åkt hem över helgen och nu när jag äntligen får sitta ostört vid datorn hur länge jag vill så tänkte jag skriva om Irak-kriget och förfasa mig över hur vidrig president Buske är men nu blev det inte så. Jag har fått annat att förfasa mig över.

När jag skulle plugga i Studentstaden så hade jag från början ingen bostad där. Jag bodde hos en gammal kompis som vi kan kalla Jonas. Jonas delade på den tiden lägenhet med en tjej som vi kan kalla Kajsa. Kajsa hade bott i studentstaden länge och stått länge i bostadskö. Efter ett par veckor fick jag hyra en studentlägenhet svart i andra hand men jag ville egentligen ha något större. Efter några månader blev Kajsa erbjuden en tvåa men hon skulle inte ha råd att bo där så vi gjorde en liten deal. Hon skrev papper på lägenheten men jag skulle bo där och hon tog över det studentrum som jag hyrde i andra hand för den hade hon råd med.

Allt var frid och fröjd någon månad tills hon kom på att hon nog ville bo i lägenheten ändå. Hon hade fortfarande inte råd att bo där så hon kunde ju liksom inte humpa ut mig. Vips, så flyttade hon in och vi delade lägenhet. Det var inge vidare… hon brydde sig inte om att plocka upp efter sig och det såg ut som ett katastrofområde runt henne på kort tid. Hon rökte inomhus och gärna i sovrummet där garderoberna var och jag var inte så road av att mina kläder luktade gammal askkopp på grund av henne. Hon var en sådan där som gärna lånar kläder, skivor och andra prylar av människor men sedan inte är försiktig med grejorna så att de är förstörda när hon lämnar tillbaka det. Det tyckte jag inte heller var så kul. Hon bytte inte kläder så ofta heller. Hon kunde duscha några gånger i veckan men bytte inte kläder utan stänkte på sig parfym istället för att dölja lukten av rök, svett och annat.

Hur som haver… När sommarlovet närmade sig så visste jag att jag inte skulle fortsätta plugga i Studentstaden. Ken och Barbie väntade barn och jag skulle flytta hem och ta över barnen på heltid igen. Jag ville ändå ha kvar den där lägenheten för jag skulle söka jobb både där jag bor nu och i Studentstad och hade jag fått jobb där så hade det varit mindre knöligt om jag hade haft någonstans att bo. Kajsa skulle åka till Ryssland och plugga i augusti -99 (det året alltså) så jag skulle dessutom slippa ha henne där om jag bodde kvar. Kajsa sa att om jag ville bo kvar i lägenheten så fick jag betala halva hyran under sommaren trots att jag inte skulle vara där. Av någon heldum anledning gick jag med på det.

En gång under sommaren åkte jag till Studentstad. Jag skulle på fest där och tog då för givet att jag skulle kunna sova i min säng i den lägenhet som jag betalat hyra för. Det kunde jag glömma Kajsa blev skitsur för hon hade inte alls tänkt att jag skulle hålla till där. Senare, i augusti, så hade jag tänkt åka ner över en helg och umgås med Carl. Jag och Carl hade just fått ihop det då och Kajsa skulle ha åkt till Ryssland så vi skulle få vara ensamma en helg. Men så strulade Kajsa till det på något sätt och skulle inte åka det datum hon först sagt. Sedan kom vi överens om att jag skulle komma ner i alla fall så jag ordnade barnvakt och allt var liksom fixat när hon helt plötsligt inte tillåter att jag kommer. En massa tjafsande blev det, minns inte alla turer, men till sist blev jag förbannad och åkte ner och rensade ut allt ur lägenheten när Kajsa inte var där och släppte ner nyckeln i brevinkasten. Alla möbler, allt porslin, städprylarna, ja allt i lägenheten var ju mitt så jag antar att Kajsa inte var så nöjd när hon kom hem till en helt ekande tom lägenhet men inte tänker jag hålla henne med möbler och prylar plus att jag står för halva hyran när jag inte ens får använda mina egna grejor och vara i den lägenhet jag står och betalar för. Jonas berättade senare att hon blivit skitförbannad över att jag tagit hem allt och för att jag inte skickade pengar till hyran. Han berättade också att hon brukade roa sig med att snoka igenom mina lådor, läsa dagböcker, snoka i datorn och läsa historyn på icq:n och mina mail när jag inte var hemma. Det skulle inte förvåna mig för hon gjorde samma sak mot Jonas när de delade bostad. Han berättade också att hon sagt att jag och Carl var psykopater och ondskefulla. Att hon inte gillar mig kan jag smälta men Carl har hon aldrig träffat ens….

Sedan dess har jag inte pratat med henne. Jag har aldrig sett henne eller haft den minsta lilla kontakt med henne på fyra år. Idag ringde en polis och ville att jag skulle komma in på förhör eftersom att Kajsa anmält mig för förtal och brott mot personuppgiftslagen. Jag har inte den minsta lilla spaning om vad Kajsa inbillar sig att jag ska ha gjort eller sagt. Jag fattade inte heller om hon anmält mig nu eller för fyra år sedan. Polisen sa att det gällde något som hände -99 men väntar de verkligen i fyra år med att ta in folk på förhör?? Jag kan ju knappast minnas i detalj nu vad som sades och gjordes då. Har hon anmält mig nyligt så måste jag säga att hon har problem. Jag har inte ägnat henne en tanke på mycket länge och om hon går omkring och ältar det där så mycket fortfarande att hon ens idas polisanmäla mig för något som hände då så… tja, jag vet inte. Jag vet ju inte ens vad jag har gjort… förutom att jag inte ville fortsätta ge henne bostadsbidrag.

Annika gjorde datortomografi idag och det gick betydligt snabbare än jag minns att det gjorde. Jag har gjort precis samma undersökning ett par gånger för att kolla så att min dövhet inte beror på tumörer och jag hann somna, vakna och somna igen under undersökningen. För Annika tog det bara 20 minuter.

Patsy är på besök. Kan tänka mig trevligare besökare men hon har hållit sig borta i över en månad så jag ska väl egentligen inte klaga. Behöver jag påpeka att Annika ännu inte fått något svar på de mail hon skickade till Grinchen under december och januari? Nä, det är nog ingen överraskning… Jag undrar om Annika kommer att nämna det för Patsy och vad Patsy i så fall har för ursäkter för Grinchen.

Carl försökte sluta snusa härom dagen. Han var snusfri i drygt ett halvt dygn innan det brast och han åkte för att handla snus. Jag är fortfarande snusfri… minsann

Så då var klassfesten avklarad. Vi var tre ur min gamla klass som dök upp och 20 totalt från min skola. 350 kronor kostade kalaset och då ingick mat men jag tyckte att det var lite sunkigt. Det var ingen “finare” mat direkt utan mera av “slafsa-upp-ur-kantin-stuket” på maten och vi blev inte serverade vid borden utan fick stå och köa för att få maten så många hade ätit klart innan alla vid bordet ens hade fått mat. Dricka ingick inte heller men jag fick nog av den varan ändå. Redan vid niotiden beslutade jag mig för att fly fältet för det var inte så hejdundrandes ball där och jag var ändå för överförfriskad för att uppfatta om något kul hände. “Fin-skorna” hade jag på mig så jag var inte så sugen på att gå hem. Fötterna mår nog dåligt av att bara ha de skorna på sig och ska de måste gå några kilometer i de skorna så säger nog fötterna upp sig. Tur som en tok hade jag för jag  hann precis med sista bussen hem. Nu var det ett bra tag sedan jag åkte buss och jag har sällan åkt på kvällarna så jag visste inte att just den här bussen inte körde runt mitt område utan bara stannade vid första hållplatsen och fortsatte till nästa område så jag missade förstås att hoppa av där jag skulle av. Så det blev en promenad lika fullt förbannat men inte lika lång som om jag skulle ha gått från stan.

När jag var barn så gick det ett barnprogram på tv som hette Trälarna. Jag tror att det var en bok som någon läste ur medan man fick se bilderna i boken. En händelse i den boken har etsat sig fast i mitt minne, det är en pojke som blir hängd i et träd. Först får man se en bild på hur han hänger där i trädet med ett rep runt halsen och är död. På nästa bild hänger han fortfarande där men har blivit ett skellett. På sista bilden hänger bara repet kvar. Av någon anledning var det sista bilden som gjorde mest intryck på mig men jag vet inte varför.

När Carl är här så sitter jag, av någon mystisk anledning, knappt alls vid datorn. Vad kan det bero på…? Kanske på att det är någon annan som sitter där hela tiden.

Annars händer det inte så mycket här. Typ inget alls faktiskt. Jag skjutsade ett par till flygplatsen i söndags och den ene fällde en kul kommentar om min hastighetsmätare. I toyota yaris sitter inte hastighetsmätaren och annat bakom ratten som de vanligtvis gör på bilar. Där är det helt tomt på yarisar och hastighetsmätaren är en digital historia som visas på en oval display i en bubbla mitt uppe på instrumentbrädan. Killen som jag skjutsade uttryckte sin förvåning över att bilen tycktes sakna hastighetsmätare varpå jag visade honom vart den satt. Något imponerad utbrast han “Wow, du har widescreen!”. Så… då vet ni - hastigheten på en yaris visas i widescreen.

Annika är hemma från skolan… igen. Den här gången har hon magsjuka. Hon har kräkts hela natten. Det började med att hon hade ont i skallen (ovanligt) så hon klagade för Carl som gav henne en treo. Den kom upp ganska omgående och Annika hann inte lyfta på toalocket så en hel del kräk hamnade på locket. Detta hände inatt och jag vaknade av att Carl stod i hallen med skurhink och mopp i högsta hugg och ifrågasatte vart skurmedlet var. Jag vill inte så gärna ha kräk på moppen, den luktar nog illa ändå, så jag klev upp och torkade spya.  Trött som var var försökte jag fixa det hela snabbast möjligast så jag tog loss toasitsen och sköljde av den i handfatet. Mindre smart. Det blev tätt i avloppet så jag var tvungen att skruva loss vattenlåset och rensa det också.

Barnen skulle på badhuset idag. För Annika blev det inget av det förstås. Tommy letade sina badbyxor imorse men kunde inte hitta dem. Vi vände upp och ned på tvättkorgen och letade i hans rum men de fanns inte någonstans. Jag frågade vart han hade dem sist och det var förstås på badhuset sa han. Jag frågade om han kunde minnas om han hade tagit med dem hem från skolan efter de varit på badhuset och då säger ljushuvudet att han inte hade med sig dem från badhuset ens. De och handduken hade försvunnit påstår han så han hade inte tagit med sig det till skolan sist de varit på badhuset. Varför ända in i helvetet springer han runt i en halvtimme och letar badbyxorna när han vet att de inte finns hemma????!!! Sinnet rann över ordentligt för mig och det är inte heller första gången som saker och ting försvinner på badhuset. Och vad Tommy tänkte på som letade byxorna trots att han viste att de var borta fattar jag inte. Trodde han att de skulle dyka upp om jag letade dem också? Och varför kan han inte kläcka ur sig att badbyxorna är borta lite tidigare, typ samma dag som de försvann istället för någon timme innan han ska vara på badhuset?! Han fick låna Carls minsta shorts som var väldigt stora på Tommy men något måste han ju bada i.

Jag är bokhyllan Billy i mörk fanér enligt ett test på ikeas hemsida. Det här måste vara det mest missvisande test jag har varit med om. Carl gjorde det och fick veta att han var en social, mysig, bullrig, matglad och underhållande person. Till och med Carl erkände att det inte stämde mycket men det är ju alltid kul med tester. 

Min Gubbe är väldigt stel och korrekt. Han spelar aldrig apa inför andra, han skulle aldrig utmärka sig på något sätt i en folksamling, han gapflabbar aldrig, han skriker aldrig i ilska och jag har aldrig sett honom gråta. Han tycker inte att det är passande att agera ut inför andra, känslor är något man ska hålla för sig själv så att andra slipper “drabbas” av de egna känslorna. Jag funderade idag på om jag kände till fler som var som Carl och ansåg att man ska vara korrekt inför andra. Jag kom att tänka på två; Basil i pang i bygget och Mr Bean. Nu har ju de två en betydligt större förmåga att hamna i diverse dråpliga situationer än vad Carl har men även Carl har sina ljusa stunder. Som den gången på väg hem från ett träningspass då han upptäckte att ett mjölkpaket i väskan läckte. För att ta reda på vart paketet läckte så tänkte han att det skulle läcka mer varpå läckan skulle bli lättare att se om man applicerade ett visst tryck på paketet. Det var ju rätt tänkt men istället för att klämma på paketet som en vanlig August skulle ha gjort så ställde han sig på det. 100 kilo Gubbe på ett läckande mjölkpaket - det inte bara sprack, det exploderade och han hade mjölk upp till knäna på byxorna.

Jag hälsade på Piff igår. Hon är ganska nere efter att Puff lämnat henne och som om det inte vore nog så han hon Piraten, som hon har två barn med, flåsande i nacken hela tiden. Han han inte brytt sig nämnvärt om barnen de senaste dryga 10 åren så hon har uppfostrat dem helt själv och han har hälsat på ibland. Han haft haft fullt upp med att supa, bränna sprit, kränga piratkopierade dataprogram, diverse andra kriminella saker, supa ännu mer osv. Nu har han kommit på att han ska ha barnen på halvtid och Piff är inte det minsta intresserad av att barnen ska bo hos honom varannan vecka. Så då är han otrevlig, säger att hon har tagit barnen ifrån honom, talar om för henne vilken idiot hon är etc. etc. Ringer han inte och säger det så mailar han. Gör han inte det så skickar han meddelanden på ICQ eller SMS.

Varför har han då plötsligt kommit på att han ska ha barnen på halvtid? Tja… själv säger han att det är för att han tycker om dem så mycket. Han har nyss blivit tillsammans med Mini (Puffs granne Tradarns ex-fru) som har väldigt starka åsikter om saker och ting. Bland annat så tycker hon att separerade föräldrar ska ha barnen varannan vecka. Hon själv och hennes ex löst det så. Piraten har aldrig brytt sig om att betala underhåll för sina tre barn (han har en son sedan tidigare också men han har vägrat träffa honom de senaste 11-12 åren) men nu dras tydligen underhållet direkt från hans lön. Jag vet inte om det är underhållet som dras eller om det är indrivning på alla underhåll han inte betalat under alla år. Hur som helst så är Piraten medveten om att han inte behöver betala underhåll för barn som han har på halvtid och han inbillar sig säkert att han skulle tjäna på det. Jag tror att orsaken till att han vill ha barnen på halvtid är för att få pluspoäng hos sin nya tjej och för att få ut mera av lönen.